Grund och grŠnser

En deklaration om Kyrkans Tro och Liv

Vedtagit av deltagarna vid Kyrkliga Landsm¿tet i Linkšping8-9. nov. 1997.


INNEHLL

Fšrord

Grunden och grŠnserna

Ett apostoliskt utformat kyrkoliv
fšr svenska kyrkan

VŒr gemensamma fšrpliktelse

 

 

 


F…RORD

VI DELAR VRT folkserfarenhet av livets rikedom och under. Som kristna har vi fŒtt upptŠcka en Šnstšrre rikedom i det glada budskapet om Jesus Kristus. Det Šr vŒr tvingandekallelse att fšrvalta och dela med oss av denna skatt till vŒra medmŠnniskor.

NU OROAS VI av att dennaskatt hŒller pŒ att fšrskingras i den Svenska kyrkan genom att grunden švergesoch grŠnserna šverskrids. Fšr att detta guld inte ska bli till sand vill vi hŠrlyfta fram nŒgra ifrŒgasatta punkter i den kristna tron, den som ensam kan gehelig glŠdje och evigt liv.


GRUNDEN OCH GR€NSERNA

TV STORA F…R€NDRINGAR kaniakttagas inom kristenheten i slutet av det andra Œrtusendet. I Asien, Afrikaoch Sydamerika vŠxer kyrkan som aldrig fšrr. I den kristna vŠstvŠrlden, dŠrkyrkan har pŒverkat och omskapat sin omvŠrld, hŒller kyrkorna tvŠrtom sjŠlva pŒatt omskapas av en sekulariserad omvŠrld. De har bevarat delar av traditionellaformer i gudstjŠnstordningar, organisation och Šmbetsstruktur och gšr pŒ dengrunden ansprŒk pŒ att stŒ i kontinuitet med historien. Men bakom denna fasad vŠxernŒgot fram som inte lŠngre kan betecknas som mer eller mindre acceptablavarianter av kristen tro utan allt tydligare visar sig vara en annan, nygammalreligion.

Under ett starkt yttrepolitiskt och kulturellt tryck hŒller mŒnga teologer och kyrkoledare pŒ attforma uttryck fšr kyrkans tro och lŠra som kommer i direkt konflikt medbibelordet och kyrkans bekŠnnelse. Medan man allt ivrigare med munnen bekŠnnertron pŒ en apostolisk kyrka, urholkas allt mer Svenska kyrkans apostoliska arvbŒde i yttre ordningar och i budskap och lŠra.

Det som nu sker, sŠrskilttydligt i de reformerade folkkyrkorna i norra Europa, markerar ett nytt skede ikyrkohistorien.

I det andliga nšdlŠge som nublir allt mer akut vill vi hŠr kort och enkelt ange trons grund i nŒgracentrala frŒgor och vad vi menar har passerat grŠnserna fšr kristen tro.

 

I. Om Gud

 

P BIBELORDETS GRUND och igemenskap med kristna i alla tider och šver hela vŠrlden bekŠnner vi Gud dentreenige: Fadern, Sonen och den Helige Ande.

Vi bekŠnner att Gud skaparallt som finns och att sanningen, rŠtten och ordningen utgŒr frŒn Honom, som Šrhelig och barmhŠrtig. VŒr existens som mŠnniskor Šr helt beroende av Gud.

Mot detta strider lŠror som sŠgeratt Gud fšrŠndras enligt mŠnniskors vŠxlande ideal, som om Gud vore skapad av mŠnniskoroch inte tvŠrtom. LikasŒ lŠror som sŠger att ordet Fader Šr en utbytbarliknelse; att kalla Gud fšr moder och Jesus fšr syster Šr inte fšrenligt med bibliskkristendom. Mot detta strider ocksŒ att den tredje personen i gudomen fšrvandlastill en opersonlig, feminin kraft i formuleringen "den heliga anden".NŠr Guds vishet tillbedes som en gudomsperson (Sofia), Šr det en villfarelsesom kyrkan alltid har tagit avstŒnd frŒn.

 

II. Om Jesus och mŠnniskornasfrŠlsning

 

P BIBELORDETS GRUND och igemenskap med kristna i alla tider och šver hela vŠrlden bekŠnner vi att JesusKristus Šr Gud som blivit mŠnniska. Han som fšddes in i tiden av jungfrunMaria, han som i vŒrt stŠlle blšdde, led och dog pŒ ett kors och somkroppsligen uppstod frŒn dšden pŒ tredje dagen, Šr den ende som har fšrsonat mŠnniskornamed Gud och kan rŠdda oss frŒn att gŒ fšrlorade och i stŠllet skŠnka evigt liv.DŠrfšr mŒste kyrkan i alla tider och fšr alla folk fšrkunna Jesus Kristus somHerren och tron pŒ honom som den enda vŠgen till frŠlsning. Mot detta strider lŠrorsom sŠger att Jesus bara var en mŠnniska, lŠror som fšrnekar jungfrufšdelsenoch Jesu kroppsliga uppstŒndelse.

Mot detta strider Šven fšrkunnelsenom Kristus som en allmŠn kosmisk princip utan samband med den historiske Jesusoch Šven det indirekta fšrnekande som sŠger: "Det som Šr sant fšr dig behšverinte vara sant fšr mig." Det Šr pŒ samma sŠtt ett fšrnekande av Kristusoch ett svek mot mŠnniskor att fšrtiga risken att gŒ evigt fšrlorad.

 

III. Om uppenbarelsen

 

P BIBELORDETS GRUND och igemenskap med kristna i alla tider och šver hela vŠrlden bekŠnner vi att Gud ipersonen Jesus Kristus har blivit mŠnniska. Gud har ocksŒ gett oss Gamla ochNya testamentets profetiska och apostoliska skrifter genom den Helige Andesinspiration. SŒ har Gud uppenbarat sig fšr oss mŠnniskor.

Bibeln drar klara grŠnsermellan sanning och lšgn och ger sŒ en fast, tillrŠcklig och absolut grund fšrtro, lŠra och liv. Samtidigt šppnar den en grŠnslšs gudomlig vŠrld, som ingen mŠnskligtanke nŒgonsin blir fŠrdig med. VŒr kyrkas bekŠnnelser och katekesersammanfattar Bibelns budskap och Šr nyckeln till en riktig fšrstŒelse avBibeln.

Mot detta strider lŠror som sŠgeratt Bibeln enbart Šr ord av mŠnniskor, ord som speglar deras egna och derassamtids tankar om Gud. Mot detta strider ocksŒ lŠror som sŠger att Gud genomden kulturella och politiska tidsandan ger kyrkan nya uppenbarelser som gšrbibelordet inaktuellt och fšrŒldrat.

 

IV. Om lagen och kristenlivsstil

 

P BIBELORDETS GRUND och igemenskap med kristna i alla tider och šver hela vŠrlden bekŠnner vi att Gud isin omsorg om oss mŠnniskor i skapelsen har lagt ned en ordning fšr mŠnskligsamlevnad. €ven som fallen i synd anar mŠnniskan denna ordning genom samvetetoch genom sitt fšrnuft. I Bibeln framstŠlls den i klara och tydliga ord somGuds lag.

Vi tror att varje mŠnniska Šrskapad till Guds avbild och att dŠrfšr det mŠnskliga livet Šr okrŠnkbart frŒnavlelsens šgonblick till den naturliga dšden.

Vi tror att Gud skapar mŠnniskortill mŠn och kvinnor, Šmnade att leva tillsammans i kŠrlek, omsorg ochkompletterande gemenskap. Sexualitetens gŒva har sin plats i Šktenskapet mellanen man och en kvinna, som bygger familjen i inbšrdes trohet och gemensamtansvar. NŠr lagen fšrkunnas bereds mŠnniskor att ta emot evangelium omsyndernas fšrlŒtelse.

Mot detta strider de lŠrorsom sŠger att Gud aldrig har gett oss nŒgon ordning att leva efter, utan att vimŠnniskor, som enskilda och som folk, sjŠlva fŒr avgšra vad som Šr rŠtt ellerfel efter hur vi tŠnker och kŠnner. Mot tron pŒ en av Gud given ordning fšr mŠnniskorsliv tillsammans strider lŠror som sŠger att Šktenskapet bara Šr en bland fleralikvŠrdiga mšjligheter eller att sexuella relationer mellan personer av samma kšnŠr enligt Guds ordning.

 

V. Om kyrkan

 

P BIBELORDETS GRUND och igemenskap med kristna i alla tider och šver hela vŠrlden bekŠnner vi att Gud iKristus har gett oss bŒde ett nytt liv och en gemenskap att leva det i,

á  att Jesus Kristus Šr Kyrkans Herre och huvud,

á  att Kristi kyrka pŒ jorden Šr Guds redskap fšr mŠnniskors frŠlsning,dŠr de genom den Helige Ande pŒ ett švernaturligt och dock verkligt sŠtt fŒr taemot Kristus i Ordet och sakramenten,

á  att Gud i kyrkan har gett oss ett sŠrskilt Šmbete meduppgift att fšrkunna Ordet och fšrvalta sakramenten,

á  att Jesu Kristi vilja och ordningar, som de kommer tilluttryck i Guds Ord, Šr fšrpliktande fšr kyrkan i alla tider,

á  att alla kristna har ett medansvar fšr att bevara och nŠr sŒbehšvs ŒterupprŠtta kyrkans enhet med Kristus och hans apostlar.

Mot detta strider lŠror som sŠgeratt kyrkan bara Šr en funktion i samhŠllet och dŠrfšr kan gšras om genompolitiska beslut eller styras som vilket samhŠllsorgan som helst. Mot dettastrider ocksŒ lŠror som sŠger att kyrkan Šr en sammanslutning av mŠnniskor medlikartade Œsikter och att dessa dŠrfšr kan gšra om kyrkan efter vad de finner lŠmpligt.

Ordningen med kvinnliga prŠsterŠr ett exempel pŒ hur kyrkan pŒ ett oriktigt sŠtt anpassar sig till samhŠlletoch dess fšr tillfŠllet rŒdande ideologi och dŠrvid gŒr utšver de fullmakterhon har fŒtt av sin Herre. Vi vet att mŒnga kvinnliga prŠster utifrŒn en Šrligvilja att tjŠna Gud utfšr en hŠngiven tjŠnst. Samtidigt mŒste vi konstatera attdenna Šndring av Svenska kyrkans Šmbete har šppnat slussarna fšr en flod av idŽeroch tankar som ifrŒgasŠtter eller fšrnekar Šven de mest centrala kristnatrossatser. Den nya ordningen har drivits igenom med olika slag av pŒtryckningar,med en rad av lšftesbrott och nu med diskrimineringen av prŠstkandidater sominte blivit švertygade om att den nya ordningen kommer frŒn Gud och av dettaenda skŠl fšrvŠgras prŠstvigning.

* * *

MED DETTA HAR vi velat pŒminnaom "den tro som en gŒng fšr alla blivit anfšrtrodd Œt de heliga"(Jud. 3), som vi delar med kristna runt hela jorden och som Šr alla mŠnniskorsoch hela vŠrldens enda mšjlighet till frŠlsning och evigt liv.

Vi uppmanar alla kristna attpŒ nytt besinna sig pŒ denna tro och med oss verka fšr att reformera Svenskakyrkan pŒ den grunden.


ETTAPOSTOLISKT UTFORMAT KYRKOLIV
F…R SVENSKA KYRKAN

 

APOSTOLISK TRO BESTR i entillit till den Treenige Guden och ett fšrsanthŒllande av den apostoliska lŠran.I anslutning till denna lŠra formas ocksŒ ett apostoliskt kyrkoliv.

 

1. GudstjŠnsten i centrum

 

P BIBELORDETS GRUND och igemenskap med kristna i alla tider och šver hela vŠrlden hŠvdar vi att kyrkanshela liv har sitt centrum i tron pŒ evangeliet. Denna tro vŠxer fram i och tarsig fortsatt uttryck i fšrsamlingens gemensamma mšte med Gud Treenig i den sšndagligagudstjŠnsten. Detta mšte blir djupast och tydligast i hšgmŠssan med Ord ochsakrament. Kring hšgmŠssan grupperas en mŒngfald av gudstjŠnster i andraformer, bšner med lŠsning ur Psaltaren, bšne-, prediko- och musikgudstjŠnster.NŒgra av dessa firar fšrsamlingen tillsammans med mŠnniskor i en bestŠmdsituation, sjuka och ensamma, sorgehus, bršllops- eller dopfšljen. Alla mŠnniskolivetsfšrhŒllanden och omstŠndigheter hšr med i det gudstjŠnstliv, vars centrum Šr hšgmŠssan.BibellŠsning och bšn ingŒr i varje kristen gudstjŠnst.

Mot detta strider eninriktning av fšrsamlingsarbetet som fšrsšker fŒnga in mŠnniskor med religišsunderhŒllning snarare Šn bygga en fšrsamling som vŠxer och mognar i tron, som dŠrfšrlŠgger ned kraft pŒ allehanda verksamheter men fšrsummar sšndagens gudstjŠnstoch som Šven i de gudstjŠnster man firar sŠtter bibellŠsning och bšn pŒundantag.

 

2. Diakoni och mission

 

P BIBELORDETS GRUND och igemenskap med kristna i alla tider och šver hela vŠrlden hŠvdar vi att gudstjŠnst,diakoni och mission utgšr omistliga delar i kyrkans liv. Diakonin Šr verktygetfšr Guds omsorg om "sina minsta" i fšrsamlingen och om en vŠrld somlider. I missionen kallar Guds Ande alla folk och mŠnniskor till tro. Diakonioch mission utgŒr frŒn Guds mšte med fšrsamlingen. BŒda Šr hela den gudstjŠnstfirandefšrsamlingens ansvar, Šven om nŒgra har fŒtt sŠrskilda uppgifter.

Mot detta strider ettdiakonalt arbete som utfšrs utan fšrankring i gudstjŠnsten och som dŒ blir enform av allmŠnt socialt ansvar, likasŒ evangeliserande aktiviteter, som švergerbšn och gudstjŠnst fšr arbetsformer hŠmtade frŒn vanligt fšreningsliv.

 

3. Bibeln

 

P BIBELORDETS GRUND och igemenskap med kristna i alla tider och šver hela vŠrlden hŠvdar vi att Gud iGamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter har gett sinkyrka det sanna och frŠlsande evangeliet om Jesus Kristus och hans frŠlsargŠrningfšr vŠrlden. Bibeln Šr inte bara den orubbliga auktoriteten fšr kristen lŠrautan en levande och outtšmlig kŠlla till andligt liv, livsnšdvŠndig fšr fšrsamlingen.Genom bibelordet kommer den Helige Ande till Guds kyrka, i fšrsamlingens gudstjŠnstoch i det enskilda bibelstudiet. NŠr fšrkunnelsen Šr i enlighet med Bibeln, Šrden ett nŒdemedel som vŠcker den frŠlsande tron.

Mot detta strider enhantering av bibelordet som nŠr man lŠser det utan bšn eller underlŒter attlyssna efter Guds tilltal i det, vare sig i fšrsamlingens gudstjŠnst ellerannars.

 

4. Sakramenten

 

P BIBELORDETS GRUND och igemenskap med kristna i alla tider och šver hela vŠrlden hŠvdar vi attsakramenten Šr sŠrskilda Guds nŒdemedel, med vilka Han kommer till mŠnniskoroch vŠrld med fšrlŒtelse, salighet och evigt liv. NŒden kan bara tas emot itro. DŠrfšr mŒste nŒdemedlen hanteras med pastoral omsorg, som Œ ena sidan Šraktsam om den svagaste ansats till tro - inte utslŠcker en rykande veke - och Œandra sidan omutligt avslšjar falsk sŠkerhet.

Mot detta strider en pastoralpraxis dŠr man utfšr riterna utan nŒgon omsorg om mŠnniskorna, praktiserar ettslentrianmŠssigt dšpande eller nattvardsadmitterande eller firarnattvardsgudstjŠnster utan ordentlig beredelse och syndabekŠnnelse ellerbedriver konfirmationslŠsning som inte syftar till mognad och fšrdjupad insikti kristen tro.

 

5. Kyrkfolket

 

P BIBELORDETS GRUND och igemenskap med kristna i alla tider och šver hela vŠrlden hŠvdar vi att Kristikyrka framtrŠder tydligast bland mŠnniskor som i tro samlas kring ett rent fšrkunnatevangelium och rŠtt fšrvaltade sakrament. DŠrfšr menar vi med fšrsamling i fšrstahand dem som regelbundet samlas till gudstjŠnst. BŒde som enskilda ochgemenskap tillvŠxer de i tron genom att ta del i sjŠlavŒrd och undervisning.

Mot detta strider Œ ena sidanden legala praxis som definierar de beslutande organen som bŠrare av fšrsamlingensidentitet, Œ andra sidan en pastoral praxis som behandlar gudstjŠnstfolket somobjekt fšr de anstŠlldas och de valda beslutsfattarnas ŒtgŠrder.


VR GEMENSAMMAF…RPLIKTELSE

I
Vi hŒller samman

I en kyrka dŠr utmšnstringenav medkristna blir verklighet vill vi i glŠdje šver det kristna livets mŒngfaldfšrplikta oss till inbšrdes sammanhŒllning, kristen syskonkŠrlek och omsorg omalla som fšr evangeliets skull fšrsŠtts i svŒrigheter.

II
Medvetenhet

I en kyrka dŠr tecknen pŒ ettpŒgŒende religionsskifte - frŒn biblisk och apostolisk kristen tro till allmŠnreligion- Šr uppenbara vill vi fšrplikta oss att sška fšrstŒ vŒr kallelse att gestaltagenuint kristet liv.

III
Kyrkokritik

I en kyrka dŠr de kyrkopolitisktfastlagda ordningarna framstŠlls som absoluta vill vi som evangeliska kristna fšrpliktaoss till kyrkokritik. Vi vet att alla lŠror och lŠrare ska bedšmas utifrŒn denHeliga Skrift som stŒr šver varje annan auktoritet i Kyrkan.

IV
Andlig fšrnyelse

I en kyrka som beršvat sig sjŠlvsŒ mŒnga vŠlsignelser vill vi fšrplikta oss till nytt allvar i vŒrt egetkristna liv fšr att bidra till Svenska kyrkans fšrnyelse. VŒra olika andligatraditioner Šr hŠr gemensamma tillgŒngar.

V
VŒrt folk

I en kyrka dŠr evangelisationenhar kollapsat, folkkyrkotanken fšrlorat sin missionerande kraft och mŠnniskor idet privata sšker svar pŒ sina andliga frŒgor vill vi pŒnytt fšrplikta oss attfšrkunna evangeliet fšr allt skapat. Evangeliet ska bli hšrt och fšrstŒtt avalla mŠnniskor i vŒrt land till omvŠndelse och tro.

Jag instŠmmer i dennadeklaration och fšrpliktelse



___________________
Namnunderskrift

[Fšrpliktelsen behŒlls fšreget bruk]

 


(Svenska Kyrkans Fria Synod, Biskop em.Bertil GŠrtner, Linkšping1997)